Väldigt blandade känslor just nu.
Jag VET att jag har gjort fel, det har jag vetat sen den första sekunden. Jag ångrar mig av hela mitt jävla liv vilket folk inte verkar fatta? ALLA normala människor gör äckligt idiotiska misstag, så är det bara, det går inte att komma ifrån. Jag förstår även varför vissa reagerat som dom gjort, jag har fått det jag förtjäna. Och vänner som inte har med saker att göra kommer och lägger sig i för att berätta hur jävla fel jag är. Bara en fråga, tror inte ni jag vet det? Efter den här jävla helgen kommer jag ge fan i att dricka, för inte fan kan jag kontrollera mig själv eller vad som händer. Nu vet ni i alla fall det. Jag skulle verkligen göra vad som helst för att få det är ogjort. Är trött på att såra folk. Jag blir så jävla förbannad på mig själv att hälften vore nog. Ska ta tag i mig själv, det är nog, vilket det egentligen var för länge sen. Gränsen är så jävla nådd. Om jag stod framför mig själv vet jag inte vad jag skulle göra, det skulle svartna och jag vete fan. Fy i helvete vad illa jag har betett mig, så äckligt sjukt! Vill få så jävla mycket mer sagt men får inte riktigt ut det i ord. Det få räcka med det här och nu lägger jag ner. HELVETE, hur fan kan man sjunka så jävla lågt, jag förstår mig inte på mig själv, SÅ JÄVLA LOST. Illa att det var tvunget att gå så här långt för att få mig att skärpa mig på riktigt, idiot är fan bara mitt förnamn.